Noise. En nyhet?

Ledig dag och regn. Det har varit så varmt de senaste dagarna att det nästan känns välkommet. Ligger under en filt i soffan och lyssnar på hur det fallet mot taket, fönsterblecken. På avstånd en gräsklippares dån. Hur det nu går ihop i detta vädret.

På tal om ljud. Jag lyssnade just på vår egen podcast på Biolin Scientific där Malin diskuterade struktur på jobbet med superproffset och struktören David Stiernholm. Organisering, fokus, automatisering var hans nyckelkoncept till struktur. Han nämnde då brus som ett sätt behålla fokus och undvika distraktioner. Han nämnde brown noise, pink noise, white noise. Direkt måste jag testa. In på Spotify, och var svårt jag hade för hans favorit, det bruna. Men så testar jag det rosa och axlarna sjunker.

Konceptet bakom det är enkelt. Precis som det kan vara en fördel att arbeta i en större öppen miljö med ett konstant sorl, framför ett kontorslandskap där konversationer startar och enstaka distraktioner hela tiden sker på nära håll, låter det konstanta bruset oss hålla koncentrationen på uppgiften vi utför.

Jag har alltid trott att det är de nya perspektiven och känslan av att vara på väg som gjort att jag alltid har som bäst flow för skrivande på flyget och tågresan. Kanske är det även den monotona bruset som dessa resor ackompanjeras av.

Klimatsmart nog finns det massor av playslists på Spotify och jag har redan laddat hem appen Noisli för att testa. För när jag tänker efter, vet inte om jag känner till något bättre ljud än vinden genom aspen i Steninge. Förutom när kiddos kiknar av skratt då, men det känns som en helt ok distraktion.

Noisli

Känslan av att åka tåg på natten. Enkelt fixat i denna appen.