Georgien. Vad visste jag om det landet innan? Ingenting. Nu vill jag veta mer. Det ligger ett dis över Tbilisi när allt är över. Innan dess kan jag inte slita mig. Två unga män som dras samman i den överdådiga men falnande villan med utsikt över kullarna där Marys släkt bor. Vi får veta hur starkt det homofoba samhällets makt över människan är. Om kulturen. Mary som fyller på sitt cigarettpaket från London med georgiska cigaretter. Skrattar åt orimligheten men kallar det Placebo. Minspelet hos Levan Gelbakhiani som spelar Merab är helt ljuvligt, kärleken till dansen är så stark. Filmen är historia, nutid, framtid på en och samma gång. Relationerna i familjen, där gammal och ung bor sida vid sida. Det är så jävla fint. Hela tiden. Och sedan sista scenen. Händerna. Magi. Se. Nu.